Det bara e så.



Vill bara ligga i sängen hela dagen, vill bara gråta, vill bara sticka, vill bara försvinna från allt. Fråga mig inte varför, för jag vet inte. Allt bara känns så ovärt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0